Ilsa

Att äga ett dammigt gammalt exemplar av Ilsa: She-Wolf of the SS på VHS – i mitt fall en holländsk utgåva som utlovar att filmen är ”Eschrockpha angnaiggtee phurtschffe” – får ibland samma reaktion hos vissa människor som om man inledde minnestalet på deras Mormors begravning med hur man aldrig riktigt förlät henne för hon ställde upp i Grannie Gets Gangbanged 4.  Släppt samma år som Motorsågsmassakern – 1974  – var det en vidareutveckling av exploitationfilmens subgenre bitch-goddess som föddes med Joseph Mawras trilogi om Olga i sextiotalets början (White Slaves of Chinatown, Olga’s House of Shame och Olga’s Dance Hall Girls) som med just denna titel ansågs nått sin höjdpunkt. Och även om den historiskt sett inte kan räknas som den första – sexploitationkungen Bob Cresse hann före med Love Camp 7 1969 – har den blivit symbolisk för nazisploitation. Filmer med starkt S&M-tema, satt i nazistisk miljö. Och det är rätt talande om hur feg underhållningsindustrin blivit när man studerar dessa alster och konstaterar att deras koncept hade varit stört omöjligt att producera idag!

Löst baserat på krigförbryterskan Ilse Koch, som tillsammans med sin make Karl Koch styrde över koncentrationslägret Buchenwald, är filmen nästintill utan handling och det enda historiskt korrekta är de medicinska experiment som utförs på platsen (här döpt till Medical Camp 9 kan tilläggas). I jakten på den ”ultimata soldaten”  får vi följa Ilsa (spelad av bystfagra blonda bombnedslaget Dyanne Thorne) och hennes medicinska experiment där hon genom att utsätta sina kvinnliga fångar för tortyr letar bevis på att det minsann är kvinnan som är det starka könet och därmed ska leda Tyskland i krig! Till sin hjälp har hon de Svarta Änkorna, en otrevlig samling kvinnliga fångvaktare som finner lika stort nöje som sin chef i den ”forskning” de sysslar med. Män är inte så värst intressanta för Ilsa förutom i sängkammaren där de bjuds in att spendera natten och göra sitt bästa för att glädja sin kommendant. Väl tillfredsställd blir det dock rätt kort process med deras könsdelar.
– När en man väl varit med mig kommer han aldrig vara med en annan kvinna igen, myser hon i inledningsscenen och gör sedan något med en kniv som kommer få samtliga manliga tittare att stöna av smärta.

Till detta läger kommer då en ny samling fångar av båda kön, bland annat tysk-amerikanska soldaten Wolfe och judiska kvinnan Anna, båda med udda talanger som kommer ändra kommendantens tillvaro rejält! Anna (spelad av Maria Marx) visar sig med sin extremt höga smärttröskel vara det praktexemplar av superkvinna som Ilsa letat efter, men blind av sin ideologi vägrar hon acceptera att en just en judisk sådan skulle kunna vara detta och utsätter kvinnan för de mest barocka plågor, allt i fåfänga försök att ”knäcka” henne. Wolfe (Gregory Knoph) å andra sidan får det lite lättare ställt när det visar sig att hans talang är sisådär trettio centimeter lång, aldrig blir mjuk och inte skjuter skottsalvor ifall inte han känner för det. Lite som The Energizer Bunny kan han gå, gå, gå hela natten och efter att under sitt första besök i Ilsas sovrum fått henne att låta lite som smällfeta operasångerskor gör mot slutet av en föreställning, är hon så imponerad han skickas tillbaka till sin koj med sin utrustning intakt. Och ett leende ”don’t be a stranger” om du förstår vad jag menar. Blind av sin förtjusning över Wolfes talang och vreden över den judiska kvinnans motståndskraft missar hon helt att de båda håller på att organisera ett uppror i lägret…

Ilsa: She-Wolf of the SS är verkligen en av de mest udda exploitationfilmer jag hittills sett! John Waters är en personlig husgud vars alster jag älskar – inklusive hans yngre och mer kommersiella alster, även om A Dirty Shame kändes som en välkommen återkomst till vad han från början skapade sig ett namn genom – men jag tror att även han skulle tycka det vore alldeles för dålig smak att iscensätta ett överlevnads-slash-kärleksdrama i ett koncentrationsläger och varva det med tortyrscener och rejäla doser av sex (även om dess golden shower-scen säkert fått honom att skrocka nöjt)! Producenten David Friedman själv – som bland annat producerade Herschell Gordon Lewis tidiga alster, samt de mer gladlynta softporrhistorierna The Big Snatch och The Erotic Adventures of Zorro – gjorde detta under pseudonymen Herman Traeger (enligt en intervju med Joe Bob Briggs gjorde han dock detta mer av frustration då filmbolaget konstant försökte lura honom än några samvetskval) och slapp väl på så sätt hamna i samma blåsväder som exempelvis Dyanne vars karriär blev en öken efter filmens släpptes lös. Samma gäller Knoph som inte gjort en enda film sedan dess. Kraftigt censurerad i vissa delar av världen – i Storbrittanien klassades den givetvis som Video Nasty – dök den upp i så våldsamt nedklippta versioner som 45 minuter! Den följdes upp av två officiella delar – Ilsa: Harem Keeper of the Oil Sheiks och Ilsa: the Tigress of Siberia – samt Jess Francos mer inofficiella Ilsa, the Wicked Warden. Samtliga finns återutgivna var för sig eller i en box med lite bonusmaterial som du bland annat hittar på SubDvd.

Som du säkert noterade bjöds det ingen trailer till filmen och detta av förklarliga skäl. Även om den är en kultfilm verkar Ilsa: She-Wolf of the SS under senare år hamnat i klorna på diverse högerextrema krafter och mina sökningar efter filmklipp resulterade tyvärr inte i något som inte kändes tveksamt att dela med sig av, på grund av användarnamn, suspekta länkadresser eller dylikt. Underhållning är en sak – och det var väl lite dit jag från början ville gå i min inledning men valde att ta bort för att göra den kortare – och i det stora hela spelar det ingen roll om dess ”smak” inte passar alla, vuxna människor har all rätt att låta sig roas av vad de vill.

När det dock gäller den politiska galenskap Hitler och hela Tyskland ödelade västvärlden med på löjligt korta sex år är det något jag inte för mitt liv skulle uppmuntra. Dess budskap är och förblir Ren Ondska, oavsett hur tandlösa våra politiker just nu verkar vara. Min finska farfar var krigsveteran och såg sin beskärda del av djävelskap som garanterat skrämt dig mer än de filmer jag skrivit om. På den amerikanska sidan av min släkt har jag dessutom tre män som gjorde sitt på den andra fronten och bland annat deltog i D-Dagen. Två utav dom kom hem. Så prata du om vikten av att ”ta sig an debatten” så kan jag berätta om tjugoåriga pojkar vars sista gärning på denna jord var att gråtande försöka trycka tillbaka sina tarmar i magen på en fransk strand medan de skrek efter sin Mamma.

Har du inte sett filmen finns det alltså trailers och filmklipp att hitta på nätet – inklusive sidor du kan ladda ner den gratis – men jag tänker inte dela med mig av någon som helst information som gör det enklare för dig att hitta.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: