Arkiv för december, 2010

God Jul!

Posted in Film, Trailer on december 23, 2010 by Store Manager

Psykotronisk Videoblogg tar ledigt fram till första veckan i Januari med en sista julhälsning i form av Nicholas Websters klassiska Santa Claus Conquers the Martians, en film som bjuder elaka och snälla marsmänniskor, atomvapen och konstant skrattande tomtar – precis som väntat i dessa högtider! Förutom en förbannat svängig titellåt och en robot du måste se innan du dör, bjuds det även en väldigt ung Pia Zadora i sin första filmroll! En utav John Waters favoritfilmer – han ser den varje Jul – finns den återutgiven här i Sverige av självaste Njutafilms (dock inte i dess originaltitel Jultomten Fixar Allt!) och saknar du den i din samling hittar du den här. Självaste Dell Publishing gav ut en serieversion vars omslag jag använde mig av här och äger du ett exemplar tycker jag du minsann ska mejla!

Jag vill passa på att tacka mina besökare, samt de som tagit sig tid att kommentera mina inlägg.

God Jul!

Julklappstips VI

Posted in Reklam on december 23, 2010 by Store Manager

Den perfekta gåvan till mannen som påstår sig ha allt: The Great Garloo från bortglömda leksakstillverkaren Marx (och du som var redo att avfärda fördelarna med kommunism!). Snygg som en misshandel var denna radiostyrda lilla krabat den perfekta leksaken för aspirerande diktatorer som i ung ålder redan börjat planera världsherravälde med lite tillhörande skönt kaos att bjuda på! Vilken människa har liksom inte fantiserat att gå lös på ett lands infrastruktur i form av dess järnväg? Speciellt i dessa tider när det verkar vara en överraskning för SJ det kommer snö i December (någon som har lust att hjälpa de här människorna presentera sin vänstra hand för sin högra?).

Med högt samlarvärde bringar den in rätt imponerande summor idag, så jag antar jag tills vidare får nöja mig med Godzilla- och Gamerasamlingen. Du som har lite tjockare plånbok såhär da’n före Doppareda’n kan dregla här. Jaja…

Äckelhunden!

Posted in Nätet on december 20, 2010 by Store Manager

Ett par månader efter Beautiful Blogger Award drar det igång ett nytt stafettlopp i bloggosfären; äckelhunden! Detta innebär att jag måste ge tre svar på sex frågor och sedan skicka stafettpinnen vidare till tre andra bloggare. Nomineringen kom via Trash is King, så jag tackar och bockar för detta och bjuder mina svar: 

3 TV-program jag kollar på:
Jag tittar inte på TV och har inte gjort det åtminstone de senaste tre åren. Så vad jag istället väljer att se i boxform när tid finns är som följer:
Simpsons! Även om säsongerna tappar märkbart i kvalitet genom åren plockar jag årligen upp den nya säsongsboxen och avnjuter när tid finns.
My Name is Earl! Det är väldigt sällan en tv-serie knockar mig och får mig att gapa av skratt. Med en rejäl portion välriktad humor förnyade de en kort tid tv-serierna i allmänhet för att sedan tappa ångan och läggas ner. Synd, men jag slänger på ett eller två avsnitt med jämna mellanrum och tycker fortfarande serien håller hög klass.
– Sorry, men det var allt.

3 saker jag gjort idag:
Mata katten Xerxes, duscha och gå på toaletten smäller väl inte så högt, så de mer intressanta sakerna jag hunnit med under morgonen är som följer:
Druckit en balja kaffe, starkt som synden på klassiskt Finländskt norrlandsvis!
– Rökt åtminstone fem cigaretter för mycket.
– Kollat min mejl och ännu en gång konstaterat det engelska skivbolag jag just nu framställer ett cd-omslag åt besvarat min fråga ”Where’s my money, you limey fucks?” med rungande tystnad.

3 saker jag längtar efter:
Min sci-fi box! (så mycket skräp, så lite tid…)
– Julmat! (jag är traditionalist och vägrar röra julmat fram tills just den tjugofjärde så tro mig att jag längtar nu!)
– Studiotid för inspelning av bandets andra EP. (och tid att mixa om den första. Evil never sleeps…)

3 saker på min önskelista:
– Att exploitationobskyriteten Headless Eyes får ett legitimt dvd-släpp! (och att jag lyckas lägga händerna på den!)
– En ny bas. (för den jag har är täckt av någon torkad kroppsvätska jag inte har någon lust att röra vid längre.)
– Att det europeiska bokningsbolag vi haft lite katt-och-råtta med den senaste tiden bestämmer att ta sig an bandet. (tatueringar och exploitationfilmer är ju inte gratis!)

3 saker att hata:
Det kommer låta förbannat plyschigt och sjuttiotalskramigt men ”hata” är ett alldeles för starkt ord att använda och – troende på karma som jag är, efter alla år jag bevittnat fenomenet – ett väldigt farligt sätt att leva, för det genererar och attraherar en negativitet som i slutändan bara drabbar en själv. Så saker jag tycker är mindre bra just nu är som följer:
– Att riksdagen med all sannolikhet klubbar igenom signalspaning på grund av en väldigt förvirrad mans gärning uppe i Stockholm mitt under pågående julrusch, utan att en enda av de som påstår sig vurma för våra rättigheter ställer sig upp och protesterar. Välkommen till 1984 min vän.
– Att ett parti vars svar på frågan ”vad kommer ni göra för att stoppa den storbolagsglobalisering som just nu pågår vilket kommer pulvrisera vad demokrati som finns i våra länder och reducera dess befolkning till en liten klick konsumenter som lever på vad den större producerar i rent slavliknande förhållanden?” uppenbarligen är ”stoppa invandringen” just nu sitter i riksdagen. Att rösta in Sverigedemokraterna kommer knappast gå in i historieböckerna som det smartaste drag Sveriges befolkning gjort.
– Ytligt må tyckas men att jag efter tjugo+ års slamrande i diverse skrammelband fått en nervskada i vänster arm som löper från axeln ner till handleden vilket uppenbarligen bara kan fixas med en operation som öppnar upp hela armen vilket kommer gå bärsärk med symmetrin i mina tatueringar känns inte så djävla kul alltså.

3 måsten för en hårdrockare:
Jag är ju då i grund och botten en punkare, vilket betyder att rent generellt anser jag våra musikstilar ha mycket gemensamt – band som Corrosion of Conformity, Slayer och Metallica bara för att nämna några har ju rötter i 80-talets amerikanska hardcorescen – men har så helvetes svårt för just den pose hårdrocken envist lägger till med. En gitarr är bara en gitarr och har du en liten kuk finns det faktiskt operationer för sådant nuförtiden så du slipper vifta med en USA-tillverkad fallossymbol. Så jag har väl egentligen inte rätt att yttra mig om det, så här är mina ”tycken” vad som definierar en hårdrockare:
Att äga åtminstone en skiva med Motorhead! Lemmy sysslar med vad jag anser riktig hård rock, vilket han själv också anser i sin självbiografi. Hans smutsiga samling pirater sysslar med rockmusik driven till sin extrem. Vårtig och ful och lika sofistikerad som en tjeckisk analporrfilm.
– Att inte bara ha sett utan även äga ett exemplar med This is Spinal Tap. För ingen musikstil kan genuint uppskattas utan lite hälsosam självdistans.
– Äga någon skiva med antingen Pink Fairies, Blue Cheer eller The Stooges. För påstår du dig uppskatta slammer borde du fan äga något med pionjärerna som skapade soundet.

Och pinnen går vidare till:
Nu kommer jag ju framstå som ett arsel, men precis som jag sa förra gången jag nominerades så spenderar jag väldigt lite tid på nätet och ännu mindre på att läsa bloggar. Dessutom utgår jag från att man inte kan nominera de som nominerat en själv – det sista vi vill är ju att göra det här till ännu en klubb där fula människor kan isolera sig från verkligheten och ägna sig åt inbördes beundran – så följande människor har varit snälla nog att diskutera film på min sida och nomineras därför av mig i ett drag av ren narcisissm:
1: Glory BoxSara skriver om mer än bara film och även om jag inte alltid håller med henne i hennes kritik (eller är det två personer bakom bloggen?) är den klart läsvärd.
2: Addepladd. Även om han precis placerade en Tarantinofilm i toppen på listan över 2009 års bästa filmer. 
3: Dig själv! Känner du dig träffad så har du blivit nominerad till just äckelhunden! Glöm inte att länka till min blogg bara.

Julbluff

Posted in Musik on december 17, 2010 by Store Manager

Husgudarna The Sonics (1964-66) bjuder småcharmiga Don’t Believe in Christmas från Etiquette Records julsamling Merry Christmas (har du en extra bil i garaget kan du sälja den och på så sätt säkra dig ett originalexemplar). En regelrätt stöld av Chuck Berrys klassiker Too Much Monkey Business har den dock sin charm med den frustrerande tonåringens klagan över högtiden, även om bandet är bra mycket mer återhållsamma än materialet som bjöds på deras två punkklassiker Here Are the Sonics och Boom, som jag kommer skriva ett framtida inlägg om.

Återförenade idag – och jag är tillräckligt cynisk att ifrågasätta deras motivering till varför – hittar du deras pinfärska hemsida här, Etiquette Records hemsida här och bandets diskografi finns återsläppt på Norton Records, vars hemsida du hittar här.

Juldödlighet

Posted in Film, Trailer on december 16, 2010 by Store Manager

Det känns ungefär lika missriktat som att klaga över hur scenografin gått ner sig inom porrbranschen de senaste fem åren, men åttiotalsslashern Silent Night, Deadly Night är en riktigt klichéartad historia som inte bjuder något nytt och subliminalt får mig att sukta efter pannbiff eftersom den serverar tittaren ofantliga mängder lök under en och en halv timme. Köpt på Mediamarkt utav alla ställen, kostade mig Noble Entertainments utgåva av denna film från 1984 bara en ynka tjuga och jag har fortfarande inte bestämt mig om jag fick valuta för pengarna. Det kanske beror på att jag aldrig såg den som yngre och därför inte kan vurma för den av rent nostalgiska skäl men hade det inte varit för dess jultema tvivlar jag rätt starkt den hade lämnat något som helst spår efter sig inom populärkulturen. Eller nämnts här idag.

Lilla pojken Billy (utmärkt spelad av en ung Jonathan Best!) har då minsann inte haft det lätt här i livet! Under en resa för att hälsa på Farfar (som saknar ett par isberg till sin atlantångare om du fattar vad jag menar) vänds hans unga osyldighet till ren och skär skräck inför den stundande Julen. Farfar sitter på psyket där han spenderar dagarna med att se ut som fjortonåringa punkare som precis upptäckt Östgötsk Poliotobak – snällt och stilla med en blick som informerar det finns sexton gigabyte tillgängligt för användning. Plus all saliv som behövs för att rengöra USB-minnet. När den lille parveln lämnas ensam med åldringen vaknar han dock till liv och hinner inom loppet av bara någon minut skrämma sitt barnbarn till den milda grad han är hysterisk! Tomten är inte alls en jovialisk tjockis som sprider glädje och presenter omkring sig, han är en fruktansvärt monster klätt i rött som bara är ute efter att straffa elaka barn! Billy åker snart därifrån med föräldrarna när deras väg korsar en psykopat utklädd till tomte som skjuter prick på hans pappa och skär halsen av hans mamma. Efter att först slitit av hennes tröja så brösten syns förstås, en scen som åtminstone fick mig att begrunda sanslösheten i vår julhysteri och tyst kontempletera hur detta kontrasteras med övriga världsmedborgares mer desperata livsvillkor i åtminstone en kvart.

Nybliven föräldralös skickas han och hans överlevande lillebror – jag antar ovan nämnda psykopat hade ett släng av julstämning eftersom han besparade dom sina liv – prompt till vad uppenbarligen de sociala myndigheterna tyckte var ett bra ställe att bearbeta våldsamma trauman och de känslor detta medfört: ett barnhem styrt av nunnor i allmänhet och en abedissa med förkärlek till barnmisshandel i synnerhet! Vi pratar ett barnhem av rang som fått självaste Dickens att höja på ögonbrynen! Ungefär tio år senare, efter att med våld blivit intutad deras propaganda är Billy nu ett fullfjädrat headcase som rabiat hatar all form av synd och vid åsynen av en tomte lite ser ut som en a-lagare gör på morgonen. Så vilket perfekt tillfälle att ta honom ut ur deras skyddade verkstad och skicka in honom i arbetslivet! Sagt och gjort; den vänliga nunnan Syster Margaret (spelad av Gilmer McCormick) ordnar ett jobb åt honom som lagerarbetare på lokala leksaksbutiken – och håller tummarna kan tilläggas.

Allt går hyfsat bra för vår lille psyknisse fram tills det är dags att inleda julförsäljningen, närmre bestämt när butiksägaren Mr. Sims (spelad av Britt Leach som du säkert känner igen från tv-serien Lagens Änglar) är en tomte kort och tycker Billy utgör en perfekt inhoppare! Skrikande barn, stressade föräldrar plus en tomtedräkt med all dess symboliska värde gör Billy minst sagt skakig och lägg sedan till den alkohol som bjuds när butiken stängt efter en intensiv dag så är han en tunna TNT som bara väntar på en spark. Vilket kommer i form av två anställdas tröjlösa hånglande på lagret. Åsynen av bröst får Billys redan instabila sinne att ropa ”Cowabunga” och hoppa ner i den djupa delen av poolen och efter att mördat de båda går han lös på resten av butikspersonalen innan han stormar ut med en yxa på stadens gator för att straffa dess syndiga invånare. Bland annat allas favorit scream queen Linnea Quigley i en tidig rollprestation där hennes bröst påträffas av bröst som tar hennes bröst och prompt hänger upp dom på ett par bröst. Väl färdig med mängden bestraffade ”olydiga barn” i staden styr Billy och hans nu varma yxa kosan mot barnhemmet för att tacka för senast.

Orsaken till en hel del kontroverser när den släpptes – tjugotredje December 1984 – var det en hel del föräldraföreningar, religiösa organisationer och andra förvirrade människor som skapade en folkstorm mot filmen. Skrattretande naivt må tyckas idag hade de med så få ord problem med att tomten ”kunde vara elak” (någon av mina läsare som har hjärta nog att informera dessa han inte ens finns?). Detta försvann rätt snart då distributören tillfälligt tog bort den ur cirkulation men i första hand så försvann den in i obskyritet eftersom Wes Cravens Nightmare on Elm Street kom upp på biograferna ungefär samma tid och skapade populärkulturhistoria. Och om inte det hjälpte till att begrava den för ett framtida kultöde så följdes den kort tid senare upp av en av filmhistoriens sämsta uppföljare (och då har jag sett James Camerons Piranha II!). Vi pratar ett stycke film som åtminstone till hälften utgörs av återblickar! Min inledning må ha låtit hård men detta till trots är Silent Night, Deadly Night faktiskt en hyfsad portion lök att mysrysa framför såhär i jultid. Noble Entertainment har som sagts släppt den här i Sverige  – du hittar den på CDON för dubbla summan jag gav – men det bjuds några amerikanska specialutgåvor på Amazon här.

In Memoriam

Posted in Nyheter on december 16, 2010 by Store Manager

Tillbaka efter en influensa med hälsan hyfsat i behåll (den satt som en smäck i julstressen!) kan vi konstatera att franska filmmakaren Jean Rollin tyvärr inte gjort detta. Han avled efter en längre tids sjukdom natten till idag. Säga vad man vill om hans alster – hans Zombie Lake recenserade jag här – så var hans blandning av erotik och vampyrism åtminstone nyskapande och han gav ju till sitt försvar aldrig världen hemska eländen som Magnolia.

Du hittar mer information på officiella hemsidan (?) här och Fangoria var först ut med nyheten här.

Julbelysning

Posted in Nätet on december 10, 2010 by Store Manager

Om killen bakom denna julbelysningssshow är lika skadad som jag tänker jag inte gå in något närmre på (jag syftar på min ”lusse-Belial” jag publicerade här), men det är fanimej en beundransvärd prestation han åstadkommit, klart värd att fira med lite extra hög volym på datorn och lite diskreta djävulstecken med handen! Överdådig juldekoration på klassiskt amerikanskt manér, kopplad till Slayers Reign in Blood. Wow!